home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ PC Active 2009 July/August / PC Active NR.227.iso / Software / Games / windows / Freeciv-2.1.9-win32-gtk2-setup.exe / doc / sv / HOWTOPLAY.sv < prev    next >
Encoding:
Text File  |  2009-03-25  |  11.6 KB  |  268 lines
  1. Hur man spelar Freeciv
  2.  
  3.   Ursprungligen av Michael Hohensee (aka Zarchon)
  4.  
  5. F├╢r upplysningar om hur man installerar Freeciv, se INSTALL.sv
  6. F├╢r upplysningar om hur man k├╢r Freeciv, se README.sv
  7.  
  8. Om man aldrig har spelat n├Ñgot av spelen i Civilization-serien
  9. ├ñr det b├ñst om man b├╢rjar med att l├ñsa Freecivs handbok som ├ñr
  10. tillg├ñnglig vid:
  11.  
  12.      http://www.freeciv.org/wiki/Manual
  13.  
  14. F├╢r upplysningar om hur man spelar Freeciv, forts├ñtt l├ñsa!
  15.  
  16.     N├ñr man har f├Ñtt i g├Ñng Freeciv vill man antagligen spela sina
  17. f├╢rsta spel. Man r├Ñds att spela ensam n├Ñgra g├Ñnger f├╢r att f├Ñ en
  18. k├ñnsla f├╢r hur saker fungerar, men det ├ñr inte n├╢dv├ñndigt. Man kan
  19. l├ñra sig genom att spela mot andra m├ñnniskor eller mot datorn.
  20.  
  21. Fr├Ñga: Vilken ├ñr den grundl├ñggande strategin?
  22.  
  23.     F├╢r det f├╢rsta ├ñr detta inte en *perfekt* strategi; det ├ñr
  24. inte ens en mycket bra strategi. Men l├Ñt oss f├╢rst s├ñtta i g├Ñng med att
  25. spela Freeciv. En del av lockelsen hos Freeciv ├ñr att utveckla nya
  26. strategier.
  27.  
  28.     Strategin ├ñr indelat i flera steg:
  29.  
  30.         Det inledande utvidgningsskedet
  31.         Teknologiskt underskede
  32.         Det andra utvidgningsskedet
  33.         Uppbyggnadsskedet
  34.         Den slutgiltiga f├╢rintelsen av dina fiender-skedet
  35.  
  36. Det inledande utvidgningsskedet:
  37.  
  38.     Detta skede ├ñr viktigast. Det f├╢rsta man b├╢r g├╢ra ├ñr att
  39. grunda st├ñder och utforska sin ├╢. Man b├╢r ha m├Ñnga st├ñder, mist 7
  40. eller 8.
  41.  
  42.     Spelets m├Ñl ├ñr att beh├ñrska s├Ñ m├Ñnga landrutor som m├╢jligt.
  43. N├ñr man grundar en stad b├╢r man se till att att dess omr├Ñde inte
  44. kommer att ├╢verlappa f├╢r mycket med andra st├ñders omr├Ñden. Man kan se
  45. vilka rutor som anv├ñnds av en stad genom att klicka p├Ñ den. Kartan
  46. ├╢ver staden och dess omgivning visar stadens omr├Ñde. Ta h├ñnsyn till
  47. detta och f├╢rs├╢k samtidigt att h├Ñlla dina st├ñder n├ñra varandra. Ju
  48. l├ñngre fr├Ñn varandra de ├ñr, desto sv├Ñrare ├ñr det att f├╢rsvara och
  49. f├╢rvalta dem i detta skede. (H├ñnvisning: F├╢rs├╢k att grunda st├ñder p├Ñ
  50. h├ñstar eller n├ñra fisk.)
  51.  
  52.     N├ñr man har 1 eller 2 st├ñder b├╢r man s├ñtta forskningssatsen s├Ñ
  53. h├╢gt som regeringsformen till├Ñter. Man ska strunta i skattesatsen
  54. eftersom man inte kommer att f├ñrdigst├ñlla n├Ñgra stadsf├╢rb├ñttringar som
  55. kostar underh├Ñll regelbundet. Man bygger i st├ñllet bos├ñttare. Varje
  56. stad b├╢r bygga bos├ñttare. Ju fler bos├ñttare man f├ñrdigst├ñller, desto
  57. fler st├ñder kan man grunda; ju fler st├ñder man har, desto fortare kan
  58. man forska; ju fortare man kan forska, desto fortare kan man vinna.
  59. N├ñr man har fyllt det tillg├ñngliga utrymmet med st├ñder befaller man
  60. sina bos├ñttare att bygga bevattningsanl├ñggningar och v├ñgar.
  61.  
  62. (Anm├ñrkning: Om mat├╢verskottet i en stad sjunker till +1 p├Ñ grund
  63. av underst├╢d av f├╢r m├Ñnga bos├ñttare och man inte kan flytta om
  64. arbetare s├Ñ att ├╢verskottet blir st├╢rre l├Ñter man staden bygga ett
  65. tempel i st├ñllet f├╢r bos├ñttare. Om man inte har k├ñnner sig hotad av
  66. n├Ñgon annan spelare ├ñn kan man strunta i att bygga krigsenheter ett
  67. tag till.)
  68.  
  69.     Under denna tid l├ñr man sig teknologier s├Ñ fort som m├╢jligt.
  70. Det man b├╢r sikta p├Ñ f├╢rst ├ñr "republik", sedan "folkstyre", sedan
  71. "j├ñrnv├ñg", sedan "industrialisering". (Vissa siktar p├Ñ "monarki" f├╢re
  72. "republik".) S├Ñ snart som man forskat fram en regeringsform som man
  73. vill anv├ñnda s├ñtter man i g├Ñng en revolution och byter till den nya
  74. regeringsformen n├ñr revolutionen ├ñr ├╢ver. Sedan ser man till att
  75. satserna ├ñr som man vill ha dem, ty den h├╢gsta till├Ñtna satsen skiljer
  76. sig mellan olika regeringsformer (forskningssatsen s├ñtts s├Ñ h├╢gt som
  77. m├╢jligt av sig sj├ñlv).
  78.  
  79.     N├ñr man har f├Ñtt kunskap om folkstyre ├ñr man rustad att g├Ñ in
  80. i det andra utvidgningsskedet. Det g├╢r man genom att ├ñndra
  81. regeringsform till folkstyre, befalla alla st├ñder att bygga tempel och
  82. s├ñtta ├╢verfl├╢dssatsen till 100%. N├ñr man g├╢r detta b├╢rjar alla st├ñder
  83. genast att fira och v├ñxer 1 steg varje omg├Ñng s├Ñ l├ñnge det finns
  84. mat├╢verskott. N├ñr de har blivit tillr├ñckligt stora s├ñtt
  85. ├╢verfl├╢dssatsen till rimliga 20-40%. Detta f├╢rs├ñtter dig i det andra
  86. utvidgningsskedet.
  87.  
  88.     Nackdelen med att s├ñtta ├╢verfl├╢dssatsen till 100% ├ñr att
  89. forskningen avstannar fullst├ñndigt. Efter att st├ñderna har vuxit och
  90. forskningssatsen har h├╢jts till ungef├ñr 50% f├Ñr man ├Ñter nya
  91. teknologier, men n├Ñgot saktare. Om man har utforskat ganska mycket
  92. utan att ha hittat n├Ñgon hotfull motspelare kan det vara bra att
  93. forska s├Ñ mycket som m├╢jligt tills teknologierna tar f├╢r l├Ñng tid att
  94. forska fram.
  95.  
  96. Det andra utvidgningsskedet:
  97.  
  98.     N├ñr st├ñderna har f├Ñtt en l├ñmplig storlek avv├ñnjer man dem med
  99. ├╢verfl├╢d och ├╢kar skattesatsen. N├ñr de ├ñr nere p├Ñ ungef├ñr 30% ├╢verfl├╢d
  100. ├╢kar man forskningssatsen s├Ñ mycket man kan utan att skatteinkomsten
  101. blir l├ñgre ├ñn utgifterna. N├ñr man f├Ñr j├ñrnv├ñg bygger man om alla v├ñgar
  102. till j├ñrnv├ñgar, ├Ñtminstone alla som ├ñr p├Ñ rutor som anv├ñnds av n├Ñgon
  103. stads arbetare eller ing├Ñr i fj├ñrrv├ñgn├ñtet. (H├ñnvisning: Utrusta varje
  104. ruta som anv├ñnds av en stad med v├ñg/j├ñrnv├ñg. D├Ñ g├╢r staden mer nytta.
  105. Det finns ingen anledning att uppgradera mittrutan, den med staden p├Ñ.
  106. Det g├╢rs av sig sj├ñlv.)
  107.  
  108.     Nu ├ñr det dags att utveckla industrialisering och
  109. krigsteknologier. Man b├╢r b├╢rja grunda st├ñder p├Ñ andra ├╢ar och
  110. utforska ordentligt om man inte redan har gjort det. Man b├╢r ta reda
  111. p├Ñ var fienderna ├ñr. Sikta p├Ñ teknologier som ├ñr bra f├╢r b├Ñtar och
  112. f├╢rs├╢k f├ñrdigst├ñlla Magellans V├ñrldsomsegling. N├ñr man k├ñnner dig
  113. beredd g├Ñr man in i:
  114.  
  115. Uppbyggnadsskedet:
  116.  
  117.     Nu bygger man fabriker och kraftverk i st├ñderna. Man f├╢rs├╢ker
  118. f├Ñ s├Ñ h├╢g tillverkningsf├╢rm├Ñga som m├╢jligt. F├╢rorening blir ett
  119. problem. S├Ñ snart man kan f├╢rs├╢ker man forska fram masstillverkning
  120. f├╢r kollektivtrafik och ├Ñtervinning f├╢r ├Ñtervinningsanl├ñggning. N├ñr
  121. man har gjort alla sina st├ñder till goda tillverkningsanl├ñggningar
  122. bygger man krigsenheter. (Anm├ñrkning: Om man f├Ñr f├╢rbindelse med n├Ñgon
  123. annan spelare ska man genast bygga n├Ñgra angreppsenheter och minst 1
  124. f├╢rsvarsenhet f├╢r varje stad.)
  125.  
  126.     N├ñr man vill b├╢rja angripa n├Ñgon s├ñtter man forskningssatsen
  127. till 0% och h├╢jer skattesatsen s├Ñ mycket man kan utan att f├Ñ upplopp.
  128. Kom ih├Ñg att enheter kan k├╢pas f├╢r guld!
  129.  
  130. Den slutgiltiga f├╢rintelsen av dina fiender-skedet:
  131.  
  132.     Detta kan ske n├ñr som helst men det ├ñr skojigare med de
  133. framskridna vapnen.
  134.  
  135.     V├ñlj en f├╢rh├Ñllandevis svag fiende och skicka ├╢ver n├Ñgra
  136. b├Ñtlaster trupper. Ta ├╢ver fiendens st├ñder och l├Ñt dem bygga fler
  137. enheter f├╢r att utpl├Ñna resten av fienden. Visa ingen medk├ñnsla!
  138. Intill d├╢den!
  139.  
  140. Upprepa s├Ñ ofta som det beh├╢vs! ;-)
  141.  
  142. [Anm├ñrkning f├╢r fredliga: Freeciv l├Ñter ├ñven en spelare vinna genom
  143. att f├ñrdigst├ñlla och s├ñnda iv├ñg ett rymdskepp som anl├ñnder till Alfa
  144. Kentauri f├╢re alla andra spelares eventuella rymdskepp.]
  145.  
  146.  
  147. Ytterligare fr├Ñgor:
  148.  
  149. Fr├Ñga: Vilka andra strategier finns det?
  150.  
  151.     Det finns ett antal handledningar och strategianvisningar
  152. tillg├ñngliga vid Freecivs webplats vid:
  153.  
  154.      http://www.freeciv.org/wiki/Tutorials
  155.  
  156. Dessutom beskriver Freecivs inbyggda hj├ñlp en annan strategi.
  157.  
  158.  
  159. Fr├Ñga: Vilken tidsgr├ñns skall man s├ñtta i flerspelarspel?
  160.  
  161.     Det beror p├Ñ antalet spelare. Om man bara ├ñr 2 som spelar
  162. klarar man sig vanligtvis med tidsgr├ñnsen 0. Om man ├ñr > 2 eller en av
  163. de 2 kommer att vara borta fr├Ñn spelet under slumpm├ñssliga tillf├ñllen
  164. och den andre inte vill v├ñnta kan en tidsgr├ñns p├Ñ 1 minut (n├ñr man
  165. s├ñtter tidsgr├ñnsen anger man dock tiden i sekunder) vara tillr├ñckligt.
  166. Senare i spelet n├ñr det ├ñr mer att g├╢ra vill man antagligen ├╢ka
  167. tidsgr├ñnsen till 4 minuter. I allm├ñnhet beh├╢vs det l├ñngre tid ju fler
  168. spelare man ├ñr. S├ñtt den tidsgr├ñns som passar men kom i h├Ñg att det brukar
  169. st├╢ra folk om man g├Ñr ├╢ver 5 minuter.
  170.  
  171. Fr├Ñga: Vilken kartstorlek ska man anv├ñnda?
  172.  
  173.     Kartstorleken beror p├Ñ hur m├Ñnga spelare man ├ñr och hur snart
  174. man vill att spelet ska ta slut. Standardkartstorleken (80x50) ├ñr
  175. tillr├ñckligt stor f├╢r ett ganska snabbt 2-spelarspel men ger ett 
  176. *mycket* snabbt spel om > 3 spelare deltar.
  177.  
  178.     Snabba spel brukar vara otillfredst├ñllande f├╢r alla utom
  179. vinnaren eftersom ingen har haft tid att utveckla n├Ñgot f├╢rsvar. Om
  180. man har > 3 spelare b├╢r man anv├ñnda en 80x80-karta. Om man ├ñr > 5
  181. spelare b├╢r man ha en 100x100-karta.
  182.  
  183.  
  184. Fr├Ñga: Vad inneb├ñr servertillvalet "generator"?
  185.  
  186.     Den p├Ñverkar det s├ñtt p├Ñ vilket kartan skapas. Om man spelat
  187. Freeciv n├Ñgra g├Ñnger utan att ├ñndra p├Ñ denna servertillvalet har
  188. man s├ñkerligen h├╢rt talas om (och/eller upplevt) problemen med en
  189. alldeles f├╢r liten ├╢. Att beh├╢va b├╢rja p├Ñ en alldeles f├╢r liten ├╢ kan
  190. g├╢ra folk vansinniga. F├╢r att ├Ñtg├ñrda detta har v├Ñra godhj├ñrtade
  191. hj├ñltar till programmerare byggt in servertillvalet "generator".
  192. - N├ñr den ├ñr satt till 1 ger det en vanlig karta med ├╢ar av olika
  193.   (or├ñttvisa) storlekar. 
  194. - N├ñr den ├ñr satt till 2 skapas en karta m.h.a. en pseudo-fraktal
  195.   generator. Det inneb├ñr att berg och kullar placeras i enlighet
  196.   med en naturlig matematisk formel.
  197. - N├ñr den ├ñr satt till 3 skapas en lika stor ├╢ f├╢r varje spelare,
  198.   s├Ñ att ingen kan skylla p├Ñ sin ├╢ om de f├╢rlorar.
  199. - 0 anv├ñnds f├╢r f├ñrdiga kartor. Ladda en karta med /load 
  200.   /katalog/savegame.sav.gz i chatraden.
  201.  
  202. Under "generator" finns ├ñven tillvalet "startpos". Detta tillval
  203. avg├╢r hur m├Ñnga spelare som startar p├Ñ samma ├╢. Varje "generator"-
  204. tillval has sitt egen standardv├ñrde som anv├ñnds n├ñr "startpos" ├ñr
  205. satt till 0. Standardv├ñrdet f├╢r "generator" 2 till exempel ├ñr 3,
  206. vilket innb├ñr att den f├╢rs├╢ker placera samtliga spelare p├Ñ samma ├╢.
  207.  
  208. Fr├Ñga: Ska man f├╢renkla spelet genom att ├╢ka m├ñngden guld som spelarna
  209.        f├Ñr att b├╢rja med?
  210.  
  211.     Om en oerfaren spelare som spelar mot erfarna spelare f├╢resl├Ñr
  212. en ├╢kning av guldm├ñngden kommer antagligen ingen att beklaga sig.
  213. Detta ├ñr dock inget bra s├ñtt att l├ñra sig att spela. Att b├╢rja med
  214. massor av guld g├╢r spelet mycket enklare och g├╢r det sv├Ñrare att l├ñra
  215. sig att hanskas med standardguldm├ñngden. De flesta erfarna spelare
  216. ├╢kar inte m├ñngden, och de vet hur de ska f├Ñ mest nytta av en ├╢kning.
  217. Det vet inte oerfarna spelare. D├ñrf├╢r g├Ñr de i s├Ñ fall samma ├╢de till
  218. m├╢tes som Atlantis.
  219.  
  220. Anm├ñrkning: Samma sak g├ñller inst├ñllningarna "techlevel" och
  221. "researchspeed"
  222.  
  223. Fr├Ñga: Hur ├ñr det med de andra inst├ñllningarna?
  224.  
  225.     Resten av dem har mest att g├╢ra med vilken sorts karta som
  226. kommer att skapas inf├╢r spelet. Att ├╢ka "specials" ger st├╢rre
  227. sannolikhet att f├Ñ m├Ñnga tillg├Ñngar/ruta och "huts" avg├╢r hur m├Ñnga
  228. mindre stambyar det ska finnas. Att ├╢ka antalet bos├ñttare och
  229. utforskare g├╢r att spelet g├Ñr fortare och ├╢kar sannolikheten att
  230. spelare ├╢verlever barbarstammarna som i bland finns i de mindre
  231. stambyarna.
  232.  
  233.     Inst├ñllningarna som har med j├ñrnv├ñg att g├╢ra avg├╢r hur mycket
  234. en ruta ger i form av mat/sk├╢ldar/handel med j├ñrnv├ñg och "foodbox"
  235. best├ñmmer hur mycket mat varje medborgare i en stad m├Ñste ha innan en
  236. ny person kan l├ñggas till.
  237.  
  238.     F├╢r ├╢vrigt ger h├╢gre "mountains" mer berg, h├╢gre "deserts" ger
  239. mer ├╢ken och s├Ñ vidare.
  240.  
  241. Fr├Ñga: Hur f├Ñr man en viss teknologi?
  242.  
  243.     Titta i den inbyggda hj├ñlpen. Den visar vilka teknologier man
  244. m├Ñste ha f├╢rst.
  245.  
  246. Det g├Ñr ├ñven att se detta i David Pfitzners "techtree"-karta som kan
  247. laddas ned fr├Ñn <http://msowww.anu.edu.au/~dwp/freeciv/>.
  248.  
  249. Om det inte g├Ñr man kan l├ñsa i "data/default/techs.ruleset". D├ñr st├Ñr
  250. vilka teknologier som man m├Ñste ha innan man kan f├Ñ en given
  251. teknologi.
  252.  
  253. Fr├Ñga: Vilka krigsenheter ├ñr b├ñst?
  254.  
  255.    F├╢r angrepp:
  256.  
  257.     pansar, helikopter, kryssningsmissil, slagskepp, fraktskepp,
  258.     k├ñrnvapen, haubits, bombflygplan.
  259.  
  260.    F├╢r f├╢rsvar:
  261.  
  262.     pansar, mekaniserat infanteri, haubits, slagskepp,
  263.     kryssningsmissil, k├ñrnvapen.
  264.  
  265. Kom i h├Ñg att det b├ñsta f├╢rsvaret ├ñr ett kraftfullt angrepp.
  266.  
  267. Till├ñgg till detta dokument ├ñr v├ñlkomna!
  268.